Sov gjorde jag, riktigt länge, somnade 12 och vaknade 12. Efter frukost och dusch åkte jag och Amelie till Camden för att fixa lite nödvändigheter inför Sverige resan. Sen mötte vi upp Sarah för afternoon tea på Bea's. Vi fick stå och vänta på ett bord i säkert 45 minuter och det kostade 15 pund, men det var det värt! Vi fick ett helt fat fyllt med godsaker, så mycket att vi inte ens orkade få i oss hälften utan fick be om en låda att ta resten i. Dessutom fick vi med oss varsin extra cupcake eftersom de snart skulle stänga och slänga dem annars.

Så nu har jag checkat av en av dem sakerna som borde göras i London!

xxx

Tänk, nu har jag överlevt ännu en helg i storstaden London. Även om det här är den helg jag spenderat minst tid i city, som sägs vara så otryggt, så har det känts som den helg som varit hårdast att överleva. I lördags tassade en liten pojke ner för trappan kl 05.54 "Katinka, måste kissa", tillbaka uppe i sängen "How long are we gonna stay in bed?". Jag säger "Maybe an hour or so" och Lukas svar är "That's to long, how about one minute?". Fem minuter senare är det fortfarande knäpptyst från övervåningen och jag tänker lättat att han nog att han somnat om. Precis då hörs "Mom" från rummet bredvid, följt av lite annat odefinerbart prat, och snart har jag två barn i sängen med mig. Ungefär fyra timmar senare beger sig mormor, barn och nanny bort mot Wandsworth common för Lukas rugby. Efter lunch på Common Ground Café somnar Siri, som gnällt hela förmiddagen, utmattad i sin vagn. Eftermiddagen spenderades först på Homebase och sedan i parken och trädgården. När middagen var uppäten, barnen badade och Siri sovande i sin säng så begav jag mig hem till huset för att göra mig iordning tillsammans med fina Amelie. Sen var det bara ut i London natten för att möta upp Sarah, Michaela, Eric och Marcus och mest för att fira Amelies födelsedags. Vi tänkte gå till ett ställe vid Green Park, men eftersom vi blev lite sena så låg inträdet på 20 pund vilket var lite väl mycket. Så vi hamnade som vanligt vid Piccadilly Circus och som vanligt blev det bättre än förväntat. Vi dansade och tappade bort varandra fram till tvåsnåret då vi bestämde oss för lite mat och sen nattbuss hem.

Klockan tre var jag tillbaka hos familjen igen. Tre timmar senare hade jag återigen två barn i sängen med mig, både klarvakna. Fyra timmar, två koppar kaffe, en skiva french toast och en mamma mia film senare begav vi oss allihopa till King Georges Park. Vi lekte lite och jag kände mig förvånandsvärt nog som en fungerande människa, nästan mer än dagen innan. Kanske att för lite sömn är bättre för mig. På vägen hem handlade jag mat till familjen medan Cathrine handlade sex flaskor vin och champange, alla present till Julian. Jag blev lite småförvånad när vi möttes upp i kassan. Efter lunch och vila lekte och fixade vi i trädgården fram till middag. När det var dags och sova så var jag den första som somnade, på heltäckningsmattan i Siris rum, i väntan på att hon skulle somna. Jag vaknade dock ganska snart igen och kunde när Lukas somnat ta mig hem fast föräldrarna inte kommit än. Cathrine är ju där ifall att. Nu har jag snackat lite med Amelie som stannar över helgen, skrivit det här och om ungefär 3 minuter tänker jag lägga huvudet på kudden och somna tvärt. Imorgon är det bankholiday, tack och lov, och först på min priolista står att sova länge, sen står att fixa allt inför nästa veckas resa till Sverige.

Trots alldeles för lite sömn så är jag i alla fall väldigt nöjd med helgen. Det var mysigt att ha hand om barnen en hel helg, även om jag hatar tidiga morgnar så är det lite mysigt att ha de där i sängen och sen gå upp och göra allt precis i den takt man vill. Ännu bättre var att sen för bara några timmar kunna släppa allt det och ha riktigt kul med tjejerna, tack för det om ni läser!

xxx


Jag och Amelie var riktigt taggade inför födelsedagsfirandet!

Nu har båda barnen äntligen somnat. Jag vet inte om jag har skrivit det förut men jag ska jobba hela helgen. Föräldrarna har åkt till Monaco för att fira Julians 40-års dag, så jag ska sova här till på söndag och ha hand om barnen. Som tur är har jag hjälp av barnens mormor, Cathrine, som ska vara här i en vecka nu när Lukas har halfterm. Det lär i alla fall inte bli en lugn helg, men förhoppningsvis ganska mysig. För Siri tog det en timma att somna och Lukas låg och hoppade runt i sängen i en halvtimma innan han på något sätt somnade. Det är så roligt att se hur han verkligen kämpar mot sömnen, ögonlocken håller på att falla ihop men ändå håller han på och rör på sig och pratar konstant. Det är som att precis när han ska somna så försöker han väcka sig själv. Tidigare idag har jag varit med Siri på en One a clock club nere vid King Georges Park. Efter Lukas skola så följde vi allihopa med Olivia och hennes mamma och bror till en lekplats som ligger precis vid ett gym. Den kostar pengar men ligger inomhus och barnen kan klättra upp i gångar och leka i bollhav, så de hade väldigt kul och gjorde av med massor av energi. Sen har vi ätit middag och tittat på barnprogramen.

Igår träffade Siri och jag Amanda och William på morgonen. Det regnade så vi lät bara barnen springa runt inne i shoppingcentret, men de är fullkomligt nöjda med det. Bara att få springa runt själv som man vill är kul, även om det är på ett väldigt tråkigt ställe. Vid tio gick jag och Siri till playgroupen och lekte, pratade med andra aupairs, drack kaffe och sjöng. På eftermiddagen gick vi och hämtade Lukas på hans simning och sen fixade jag middag. Sen var den arbetsdagen över. På kvällen så åkte jag till Wimbledon och mötte upp Therese och Camilla för att puba. Vi beställde in 5 olika cider för 10 pund och delade på allihopa. Blev som en ciderprovning. Det var väldigt trevligt men jag åkte ändå hem redan vid 11 tiden eftersom jag skulle upp klockan 8.30 imorse.

Det var vad som hänt de senaste dagarna. För er som undrar över biljetterna så ringde jag tillbaka till Bahn igår. Kan fortfarande inte få tag på mina biljetter men fick i alla fall lite fler svar. De sa att jag ska köpa biljetter på plats, alltså i Bryssel, om jag inte hunnit få mina biljetter. Tydligen ska det vara säkert att jag får biljetter och sedan får pengar tillbaka för någon av resorna. Så även om det är lite irriterande så vet jag vad jag ska göra nu och känner mig ganska säker på att det kommer gå fint.

xxx


Fem sorters cider


Therese och Camilla

Nu har jag lite små panik och är jag ganska irriterad. Idag när Siri låg och sov så ringde jag till Bahn. Först ringde jag till det engelska huvudkontoret men där kunde de inte påverka internetbokningar. Så då fick jag ringa till online servicen i tyskland istället. Första gången jag ringde bad dem mig att ringa tillbaka inom en timma eftersom deras system låg nere. Andra gången jag ringde så kunde de hitta bokningen men däremot inte skicka mig några nya biljetter. För att skicka biljetterna så måste de gamla komma tillbaka på posten, de kunde inte skriva ut några nya och inte ändra till telefonbiljetter eller internetbiljetter eller något annat. Och eftersom biljetterna troligen inte hinner tillbaka så var deras förslag att jag köper nya biljetter och skickar in något papper om att få tillbaka pengarna för dem andra. Resan är alltså betald och klar, det är bara de där små pappersbitarna som saknas, men utan de så får jag inte resa.

Helene, jag såg din kommentar om att Bahn brukar vara schyssta med det där, hur gjorde du för att få dem att vara det?!? (Och det är klart att vi ska ses!) Jag har tänkt att jag ska försöka ringa tillbaka imorgon igen och vara lite hårdare. Det kunde ju lika gärna vara så att de försvunnit i posten och det är ju inte direkt så att två skulle kunna åka på samma biljett i alla fall, de har ju mitt namn! Jag var helt säker på att det skulle vara hur lätt som helst att ordna, så nu är jag rätt sur på Bahn och ännu mer stressad.

Dagens positiva var i alla fall att det har varit strålande sol och jätte varmt hela dagen. På förmiddagen satt jag och Siri i Wandsworth common och åt äppelbitar och lyssnade på Veronica maggio, det är vid såna tillfällen jag inser vilket otroligt underbart jobb jag har!

xxx

Har haft lite problem med datorn så kunde inte lägga upp några bilder. Men nu har mina kära bror hjälpt mig hemifrån så nu har jag lagt till lite bilder i förra inlägget som ni kan se nedan.

Igår var jag helt galet trött hela dagen, sov väldigt oroligt av någon anledning. Till sist hällde jag i mig en kopp kaffe för att piggna till och då gick det lite bättre. På kvällen hade jag min dramakurs. Även den här gången kändes väldigt bra. Vi började med uppvärmning, gjorde lite övningar och sen fick vi monologer och dialoger att jobba med. Jag ska jobba med en pjäs som heter "Top girls" tillsammans en kvinna som heter Farradeh. Hon har bott i London i tre år, men har fortfarande ganska svårt med engelskan. Hon frågade mig hur jag hade lärt mig så fort, men jag har ju inte gjort något speciellt. Jag har alltid trott att det där med att "Swedish people are really good at english" är något som folk bara säger, men jag börjar tro att det finns en viss sanning i det. Så länge jag kan minnas har jag kunnat "blue cats", "red dog", "yellow bird" och det har sen byggts vidare till mycket mer. Hur som helst så var det ändå några ord som ingen av oss förstod, så vi fick ta lite hjälp av läraren. Kanske en nackdel med att vara de enda två som inte har engelska som modersmål, å andra sidan så förstår vi varandra bättre och kan jobba på språket tillsammans.

Idag har jag varit lite piggare även om jag sov ganska dåligt inatt också. Jag tror att jag är lite stressad inför allt jag ska göra innan sverige resan (även om jag längtar som en galning). Jag och Siri tog en fika imorse och sen blev det sångstund och lite shopping med Amanda och William. Siri har börjat prata så mycket nu, hela tiden säger hon saker som efter lite fundering kan spåras tillbaka till vad jag precis sagt. Det blir mycket "No", "Nej", "More" och "Hejda". Efter jobbet gick till Debenhams i Clapham Junction och köpte en liten rullväska för att minska på stressen lite, en sak mindre att göra. När jag kom hem så gick jag direkt och knackade på hos grannen. En annan anledning till stressen är nämligen att mina tågbiljetter har hamnat på villovägar. Jag blandade ihop min hemadress och min jobbadress och skrev fel husnummer när jag beställde biljetterna. Tyvärr hade grannarna (som var otroligt vänliga och hjälpsamma) redan skickat tillbaka posten eftersom den var felsänd. Så imorgon så ska jag ringa till Bahn och sen är det bara att hålla tummarna. Det borde ju gå att ordna på något sätt.

Nu ska jag hänga upp tvätt och sen är det dags att sova igen, jisses vad dagarna går fort.
xxx

Lite uppdatering på min helg för de som är intresserade. I fredags var jag ju som sagt barnvakt, barnen vaknade inte en enda gång så det gick fint. I lördags mötte jag upp Michaela och hennes två kompisar Darren och Jacob i Green Park, vi käkade lunch och satt och pratade i några timmar. Sen åkte jag vidare till Greenwich north, väl där visade det sig att jag åkt värsta omvägen, men eftersom jag fick åka DLR (overground) och åkte förbi massa fina ställen så gjorde det mig inte så mycket. I greenwich north mötte jag upp Emmy, Anni och Justine och vi gick och såg nya Pirates of the Carriabean. Den var helt okej, men konceptet börjar kännas lite uttjatat nu. Igår mötte jag upp en aupair från Siris playgroup, Miriam, vi tog en brunch i Clapham Junction. Väldigt trevligt, tyvärr ska hon åka hem om bara en vecka. Efter brunchen mötte jag upp Sarah och vi åkte bort till Brick lane där vi spenderade dagen med marknadsshopping och matmarknad. På kvällen blev det filmmys hos oss.

Nu ska jag iväg till jobbet!

xxx


02 Arena i Greenwich north


Emmy och jag med 3D glasögonen på


Sarah på matmarknad i Brick Lane

Ville mest bara säga att jag har överlevt, mot alla odds. I tisdags och onsdags var det riktigt illa. Jag levde på flytande mat, typ soppa och yoghurt. Var ganska säker på ett besök till doktorn för att få recept på antibiotika. I tisdags så var jag ju hemma och vilade och tyckte synd om mig hela dagen. På onsdagen trodde jag att jag kände mig lite bättre när jag vaknade på morgonen så jag bestämde mig för att gå till jobbet. Julian fyllde 40 också, så jag var barnvakt även på kvällen. När jag väl jobbade så insåg jag att jag nog inte var så mycket bättre, men jag tog det väldigt lugnt så det gick ganska bra i alla fall. Trots att jag jobbade, och trots att jag kom hem kl 00 och bara hade 8 timmars sömn tills jag skulle upp och jobba igen så mådde jag mycket bättre på torsdag morgonen. Örat gjorde nästan inte alls ont och halsen blev bättre under dagen. Så idag, när det är fredag så känner jag mig nästan frisk, i alla fall i jämförelse, nu är det bara som en vanlig förkylning. Jag tror aldrig jag varit så glad över en vanlig förkylning förut. Jag kan både äta och prata utan att det gör ont i hela huvudet, helt fantastiskt. Jag lägger hela förtjänsten på vitlöken i öronen, mest för att folk tycker att jag är så konstig när jag stoppar vitlök i öronen. Jag förstår inte riktigt varför, det är väl jätte praktiskt? Enda sättet att både bli av med öroninflammationen och vampyrerna på samma gång.

Nu ska jag ta en liten tur i shoppingcentret och sen ikväll ska jag sitta barnvakt igen och hela dagen ska jag bara njuta av att vara förkyld, tänk vad bra man kan ha det ändå! Förresten, tack så jätte mycket för alla tips och fina kommentarer, det betyder mycket att ni bryr er fast jag har flyttat till andra sidan havet!

xxx

Nu har halva jag blivit jätte sjuk, ungefär så sjuk så att även den andra halvan känns sjuk. Igår jobbade jag men på eftermiddagen så var jag tvungen att ta en värktablett för att känna att jag skulle orka fokusera på något annat än smärtan. Likadant inatt, jag vaknade vid tvåtiden och insåg att jag inte skulle somna om utan en värktablett. Och ni som känner mig bra vet att jag hatar att ta värktabletter och nästan aldrig gör det. Så därför stannade jag hemma idag. Jag sov ett par extra timmar och hoppades att det skulle hjälpa men tyvärr inte. Jag fick knappt i mig en tallrik yoghurt och en kopp te. Jag fick liksom tvinga halsen att svälja och ändå gick det knappt, det är som att det tar stopp någonstans halvvägs. Jag kan knappt prata eller hosta heller för då gör det också ont i hela halsen och örat och allt därimellan. Jag var i alla fall hos doktorn igår och han sa att det inte var någon fara, jag har inte halsfluss utan bara en vanlig förkylning. Är det inte över i slutet av veckan ska jag tillbaka, men det hoppas jag verkligen att det är för så här kan jag inte ha det.

Nej, nu är det färdigklagat, det har ju ändå hänt lite positiva saker också. De senaste veckorna har jag verkligen börjat inse hur mycket jag tycker om mina små barn som jag tar hand om. Igår fick jag bekräftelse på att de verkar tycka om mig också. När jag kom på morgonen så sprang Siri fram till mig och gav mig en stor kram, hon måste verkligen vara världens finaste småtting. Lite senare sa Lukas "You are much better than my other nanny", det är ju lite hemskt att jämföra så men då vet jag i alla fall att gör något rätt och sen på kvällen så fick jag en stor kram av honom när vi tittade på barnprogrammen.

Det andra positiva var min dramakurs som började igår. Eftersom jag hade tagit en värktablett på eftermiddagen så hade jag tillräckligt med ork för att gå dit. Vi var nio stycken, det var jag och en annan tjej som såg ut och vara i 20 års åldern, de andra var nog mellan 30-40 år, bara en kille. Läraren var också ganska ung, kanske 25 eller så. Även om jag hade hoppats på att det skulle vara fler unga så kändes det ganska bra. Jag tror inte att det är någon jag kommer börja umgås med på fritiden men det var ändå sköna människor. Och det var så kul att få hålla på lite med teater igen. Det var så skönt att släppa allt och bara gå in i nuet, vilket jag tycker att dramaövningar brukar få en att göra. Så jag tror att jag kommer stortrivas på den här kursen, det är ett väldigt bra sätt för mig att börja lite med teatern igen samtidigt som jag utvecklar engelskan.

Det var det. Är det förresten någon som har något tips på hur jag kan bli frisk? Helst nu med detsamma. Jag har redan druckit Boots "Cold and flu Max relief", kokat och druckit ingefära, citron och honung, sovit en massa, stoppat vitlök i öronen och gått runt med en sjal runt halsen. Ändå blir jag bara sämre. Ska nog försöka sova lite mer nu. Hoppas ni där hemma mår bra!

xxx

Halva jag är sjuk idag. Låter kanske lite konstigt men det är verkligen så. När jag sväljer så gör det ont i den högra sidan av halsen och så känner jag också ett litet tryck i det högra örat. Å andra sidan är jag snuvig i hela näsan och får lite då och då ont i hela huvudet. Trots det så känner jag mig ganska pigg, tror nog att jag ska kunna jobba imorgon. För säkerhets skull så sitter jag ändå och kurerar mig med varmt ingefära-citron-honungs vatten, vilket är bland det äckligaste jag vet. Men hjälper det så är det värt det, imorgon börjar ju nämligen min kurs också, det ska bli riktigt spännande att se vad det är för människor som hittat till en kvällskurs i drama ute i Wandsworth.

Jag har haft en riktigt skön vecka och helg, om man bortser från förkylningen som började krypa sig på i onsdags vill säga. Den här veckan var första gången på riktigt länge som jag jobbade heltid, d.v.s. fyra dagar. Innan dess har det varit påskledigt och påskhelg och prinsbröllop och sånt. I måndags trodde jag att jag skulle vara dödstrött eftersom jag fått så lite sömn men det gick riktigt bra i alla fall. På förmiddagen busade och lekte jag med Siri i parken. På eftermiddagen tog Nathalie Siri till läkaren så jag fick lite egentid med Lukas vilket var väldigt mysigt. Vi köpte glass och spelade fotboll. På kvällen hälsade jag och Sarah på Amanda, vi drack te och pratade om allt möjligt. På tisdagen träffade jag en trevlig mamma i parkleken och sen var det sångstund. På kvällen åkte jag och Amanda till Wimbledon och träffade Therese och Denise som också är au pairer. Onsdagen kommer jag inte alls ihåg vad som hände, jag jobbade och gick hem. I torsdags var jag med Siri på playgroupen, börjar tycka att det är riktigt mysigt att gå dit. Hade en lugn kväll eftersom jag kände mig lite risig, skypade med massa fina hemma.


Amanda, Therese och Denise

I fredags åkte jag in till Notting Hill och träffade Michaela. Vi gick och fikade på ett gulligt lite café och promenerade bort till High Street Kensington. Där finns nämligen en av få Whole foods här i London och jag har tänkt ungfär sen jag kom hit att jag ska åka dit och storhandla. Jag blev ungefär som ett barn i en godisaffär när jag kom dit. Det måste väl ändå ge lite vuxenpoäng? På kvällen kom Amanda hit, vi köpte indiskt och tittade på "Four weddings and a funeral" och "Footlose", två riktiga klassiker.


Michaela på Charlie's i Notting Hill


Kensington gardens (?)

På lördagen träffade jag en tjej som heter Emmy, som precis har flyttat hit. Vi tog en fika och gick på en liten shoppingrunda i Covent garden. Jag köpte en långklänning och ett par Keds, båda länge sen planerade inköp. När vi skiljdes åt gick jag upp till Totally Swedish för att köpa lingonsylt. Gick därifrån med lingonsylt, mannagryn, grovt bröd, Ballerina kakor, oatly grädde och lite lösviktsgodis. Mycket pengar har hamnat på mat den här helgen. Efter ett tag kom Amanda och vi gick och åt middag på Monkey & Me, ett thaiställe med riktigt god mat. När vi ätit klart gick vi bort till Svenska kyrkan för att se Eurovision song contest på storbildsskärm. När poängen delades ut så klappade allihopa händerna så fort Saade fick minsta poäng. Kändes lite surt när Azerbadijan, som enligt mig var riktigt usla, vann. Men att komma trea får väl ändå ses som bra.


Amanda utanför Monkey & Me


Eurovision song contest!

Idag (söndag) har jag mest tagit det lugnt, vill ju vara frisk tills imorgon. Tog en liten promenad tidigare och mötte upp Josefina och hennes kompis Linnea, de ska båda två flytta till southfields snart. Vi tog en fika och jag visade de runt i området lite. Nu ska jag snart ner och laga middag och sen hoppas jag på att få tag på några därhemma.

xxx

Blev väl inte riktigt som jag skrev sist. Jag har inte direkt uppdaterat oftare, däremot fick jag massa fina kommentarer, så tack för det! Nu tänkte jag i alla fall äntligen berätta om min helg i Lincoln.


Jag och Sarah tog tåget fredag förmiddag från Kings Cross och blev sen hämtade vid Newark station av grandpa Bob. Han är farfar till barnen som Amelie tar hand om och tar med henne på massa äventyr. Han släppte av oss inne i Lincoln så vi kunde gå omkring där tills Amelie slutat jobba. Vi klättrade (backen var jätte brant) upp till Lincolns katedral och slott som är det man "ska se" i Lincoln. Det var verkligen vackert och utsikten var helt underbar uppe från slottsmuren. Vid femtiden kom Amelie och hämtade oss med bilen, vi åt tacos hemma hos dem och sen på kvällen träffade var vi på fest hos några svenska studenter. (Ser ni att två av bilderna är nästan likadana fast med helt olika färger? Den ena är tagen med kamera och den andra med min iphone, lite konstigt att det blir så olika)


På lördagen tog Grandpa Bob med oss på ett litet äventyr, han körde oss ytterliggare två timmar norrut och placerade oss sen på ett ånglokståg. Det var väldigt häftigt, det kändes som att hamna några hundra år bakåt i tiden och naturen som vi åkte igenom var så otroligt vacker. Harry Potter nördar som jag och Amelie är så tyckte vi att det kändes som att åka på Hogwarts express. Och övertrötta som vi alla var så blev det snart en massa flams och skratt kring ämnet, det hela slutade med att jag spelade dementor och Amelie spelade Harry Potter. Dessutom var vi nära att fråga kvinnan som kom med en matvagn om de hade "hoppande chokladgrodor med kort på Dumbledor i". Tror inte jag har skrattat så mycket på flera månader. Väl framme med tåget plockade Bob upp oss igen och vi fortsatte till Whitby och sen Scarborough som är små semesterbyar vid kusten. På kvällen bestämde vi oss för italiensk restaurang och "Something Borrowed" på bio.




Söndagen inledde vi med english breakfast och klippning. Amelie gick frisör på gymnasiet och fick därför äran att klippa både mig och Sarah. Sen bar det av på ännu mera äventyr. Bob har nämligen byggt ett eget flygplan som Amelie har fått flyga i några gånger, och nu var det vår tur. Efter att ha "klickat" på vingarna så var flygplanet redo och jag och Sarah var om möjligt ännu nervösare. Det finns bara plats för två stycken i flygplanet så Sarah fick börja. Efter 30 min kom hon tillbaka och hennes första kommentar var "Jag var sååå nära att spy" och det första instruktionerna jag fick var "There is a bag if you need to puke". Well thank you. Som tur var så mådde jag knappt illa, jag tyckte bara att det var helt fantastiskt. Vi tog en tur förbi katedralen så att jag skulle kunna fota den och sen fick jag testa att styra lite. Spaken var väldigt känslig så det var lite knepigt, minsta rörelse fick planet att gå upp, ner eller till sidan. Först när vi kom ner igen så kände jag mig lite skakig, dessutom hade jag värsta adrenalinkicken.

Tyvärr så var helgen sen slut, så jag och Sarah tog tåget tillbaka igen. Men vilken otrolig helg! Den här helgen blir nog lite lugnare. Nu ska jag sova! xxx

Jag har varit lite dålig på att uppdatera på senaste, ska försöka bli bättre på det. Så får ni försöka bli lite bättre på att kommentera för det var ni så väldigt bra på i början och jag tycker att det är så kul att läsa.

Just nu sitter jag och äter pasta med spenatsås, har faktiskt saknat det lite. Det är en av dem sakerna som är bra med att åka iväg så här som jag har gjort; det jag hade tröttnat på hemma i Sverige har jag börjat sakna nu. Tänk vad kul det kommer vara att komma hem sen. Appropå att komma hem så har jag äntligen bokat tågresa hem till Vides student i början av juni. Har suttit i säkert sammanlagt fem timmar och tittat och trixat med tågtider och då har ändå mamma gjort massa förarbete. Resultatet blev 6 byten (London-Bryssel-Köln-Dortmund-Hamburg-Köpenhamn-Malmö-Stockholm), 1700 kr (ungefär en tusenlapp billigare än innan allt trixande), två övernattningar och ca 15 timmar på tåg. Det kanske låter helt galet men jag är faktiskt ändå riktigt nöjd med mitt val. Inte bara för det faktum att jag får ett betydligt lättare samvete och en bättre miljö utan också för att det känns lite spännande, det är som att ha en egen liten mini-tågluff. Dessutom hinner jag hälsa på och sova hos både Anna i Bryssel och mormor i Malmö, jätte mysigt! Så för er som vill veta så lämnar jag London St Pancras den 2 juni kl 19.34 och kommer fram till Stockholm Central den 4 juni kl 15.54.

Nu ska jag upp och byta om, ska iväg till Amanda för en kopp te och tänkte försöka springa hem så jag får ett litet träningspass också. Jag lägger upp bilder och skriver om helgen senare ikväll.

xxx

Ännu en helg har passerat i underbara och just nu väldigt blåsiga London. Fredag var mest fylld med bröllopsyra, både delar av dagen och kvällen spenderade jag i Hyde Park. Som mest under dagen var 300 000 pers i Hyde Park samtidigt, troligen nån gång under vigseln, helt galet! Tror att jag hört nån siffra som säger att en miljon människor var i London och såg alltihop, men vet inte om de då menar på storbildskärmarna (fanns en i Hyde Park och en vid Trafalqar Square) eller som stod vid Buckingham Palace och utanför Westminister Abbey eller framför tv:n eller alltihop. Det är ganska säkert att många människor studerade deras bröllop i alla fall, stackars Will och Kate säger jag bara. Jag skulle inte vilja ha så många människor stirrande på mig vid ett så viktigt tillfälle (för jag antar att det tyckte det var ganska viktigt). Lördag hängde jag och Amanda i Wimbledon Park, vi läste tidningar, spelade stress (kort), åt glass och solade. Väldigt skönt. Det är lätt att glömma bort att bara ta det lugnt på helgerna, oftast fylls dagarna upp med London-upptäckter och träffa-nya-människor och hinna-med-allt-kul. På kvällen åkte jag in till stan och mötte upp Sarah efter hennes jobb för ett glas vin på Zebrano. Söndag tänkte jag och Sarah åka till Hampstead men eftersom det ligger på en kulle och det var väldigt blåsigt fick vi göra om planerna. Så vi tog fram en tunnelbanekarta och hittade några stationer vi aldrig varit vid, det visade sig vara dem i City of London. Där var det nästan tomt på folk och en hel radda stora fantastiska byggnader. Bland annat såg vi St Pauls Cathedral där William Turner är begravd och Monument som är en stenpelare som går att gå upp i. 311 trappsteg är det upp och den är lika lång som avståndet från den till där den stora branden i London utlöstes 1666. Senare läste vi också att det jobbar hela 350 000 i området, men bara bor 5 000, därav var det tomt på en söndag. Nu har ni fått lite fakta också, vill ni se bilder får ni scrolla ner. När Sarah började jobba mötte jag upp Amanda och Sanna i Hyde Park (sista bilden). På kvällen tänkte jag och Amanda gå på bio men hittade inget bra, så istället blev det en 1,5 tim lång promenad. Måndag (idag min tid, igår er tid) som också var en ledig dag tack vare bröllopet åkte jag in till stan och träffade Jessica. Vi gick i affärer på Oxford street och kom fram till att vi vill börja jobba med typ samma sak i framtiden. Det var väldigt trevligt. Nu ska jag sova eftersom det är dags för jobb imorgon igen. xxx