Tänk, nu har jag överlevt ännu en helg i storstaden London. Även om det här är den helg jag spenderat minst tid i city, som sägs vara så otryggt, så har det känts som den helg som varit hårdast att överleva. I lördags tassade en liten pojke ner för trappan kl 05.54 "Katinka, måste kissa", tillbaka uppe i sängen "How long are we gonna stay in bed?". Jag säger "Maybe an hour or so" och Lukas svar är "That's to long, how about one minute?". Fem minuter senare är det fortfarande knäpptyst från övervåningen och jag tänker lättat att han nog att han somnat om. Precis då hörs "Mom" från rummet bredvid, följt av lite annat odefinerbart prat, och snart har jag två barn i sängen med mig. Ungefär fyra timmar senare beger sig mormor, barn och nanny bort mot Wandsworth common för Lukas rugby. Efter lunch på Common Ground Café somnar Siri, som gnällt hela förmiddagen, utmattad i sin vagn. Eftermiddagen spenderades först på Homebase och sedan i parken och trädgården. När middagen var uppäten, barnen badade och Siri sovande i sin säng så begav jag mig hem till huset för att göra mig iordning tillsammans med fina Amelie. Sen var det bara ut i London natten för att möta upp Sarah, Michaela, Eric och Marcus och mest för att fira Amelies födelsedags. Vi tänkte gå till ett ställe vid Green Park, men eftersom vi blev lite sena så låg inträdet på 20 pund vilket var lite väl mycket. Så vi hamnade som vanligt vid Piccadilly Circus och som vanligt blev det bättre än förväntat. Vi dansade och tappade bort varandra fram till tvåsnåret då vi bestämde oss för lite mat och sen nattbuss hem.

Klockan tre var jag tillbaka hos familjen igen. Tre timmar senare hade jag återigen två barn i sängen med mig, både klarvakna. Fyra timmar, två koppar kaffe, en skiva french toast och en mamma mia film senare begav vi oss allihopa till King Georges Park. Vi lekte lite och jag kände mig förvånandsvärt nog som en fungerande människa, nästan mer än dagen innan. Kanske att för lite sömn är bättre för mig. På vägen hem handlade jag mat till familjen medan Cathrine handlade sex flaskor vin och champange, alla present till Julian. Jag blev lite småförvånad när vi möttes upp i kassan. Efter lunch och vila lekte och fixade vi i trädgården fram till middag. När det var dags och sova så var jag den första som somnade, på heltäckningsmattan i Siris rum, i väntan på att hon skulle somna. Jag vaknade dock ganska snart igen och kunde när Lukas somnat ta mig hem fast föräldrarna inte kommit än. Cathrine är ju där ifall att. Nu har jag snackat lite med Amelie som stannar över helgen, skrivit det här och om ungefär 3 minuter tänker jag lägga huvudet på kudden och somna tvärt. Imorgon är det bankholiday, tack och lov, och först på min priolista står att sova länge, sen står att fixa allt inför nästa veckas resa till Sverige.

Trots alldeles för lite sömn så är jag i alla fall väldigt nöjd med helgen. Det var mysigt att ha hand om barnen en hel helg, även om jag hatar tidiga morgnar så är det lite mysigt att ha de där i sängen och sen gå upp och göra allt precis i den takt man vill. Ännu bättre var att sen för bara några timmar kunna släppa allt det och ha riktigt kul med tjejerna, tack för det om ni läser!

xxx


Jag och Amelie var riktigt taggade inför födelsedagsfirandet!