Prislappsskräp, karuseller och opera

Dagarna gick så väldigt fort när jag var i Stockholm så jag har ju inte ens hunnit skriva om mina sista dagar i London när fina Amelie kom på besök. Hon kom först på lördagkvällen så under dagen hade jag tid att springa runt och göra ingenting och allting som alltid behöver göras precis innan hemfärd och jul och sånt. När hon kom åt vi middag på Nando's, lämnade hennes saker hos mig och gick till närmsta pub. Det fick räcka för den dagen. Söndag gjorde vi desto mer...


Då tog vi tunnelbanan från Clapham Common (med världens smalaste perrong) rakt igenom hela stan och till Old Street.


Därifrån promenerade vi till Colombian Road Flower Market och gick in i alla dem små fina affärerna, inklusive en gammeldags godisbutik.


Efter det var det såklart Brick Lane som gällde. På vägen dit såg vi en skylt där det stod "Pop up Christmas Market" men det visade sig vara ett galleri och vad jag kunde se fanns där inget juligt allt.


Där fanns mest intressant konst, som prislappar på skräp.


Snart hade Amelie blivit lika läskig som tavlorna så vi gick vidare för att äta.


Vi tittade på marknaden, köpte julklappar och hittade streetart på varenda vägg.


Kvällen spenderade vi på Winter Wonderland i Hyde Park.


Det var iskallt och hur mycket människor som helst men vi höll humöret uppe.


Överallt fanns karuseller och åkattraktioner, pubar och värdshus, och allt lyste.


Det var kanske inte den mest stämmningsfulla julmarknad jag har varit på men ändå kul att ha sett.


När vi kom hem hade vi adventsmys och tittade på julkalendern. Vilken väldig tur jag har haft som har kompisar som också vill titta på julkalendern fast vi fyllt 20 och mer.


Resten av dagarna jobbade jag men kunde umgås med Amelie på kvällarna. På måndagen bjöd hennes förra aupair barns farfar Bob (han som jag flög med) oss på musikal, vi såg Phantom of the Opera. Den var ganska bra men lite svår att följa med i. Efteråt satt vi på en pub och pratade ett tag. Bob visade oss foton från när han flög över Europas högsta berg. Där har ni beviset på att det inte är försent med något förrän ni har dött, 70 plus och flyger själv i ett hemmabyggt plan över gigantiska berg. På tisdagen nöjde vi oss med middag på en av restaurangerna där jag bor och gick sedan hem för att packa. Onsdag var Amelie med mig på jobbet några timmar innan hon åkte mot flygplatsen och ett par timmar efter det tog jag mig till en annan flygplats och flög hem till Sverige.

xxx

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0